Tintin skulle först rensas ut från barnbiblioteket i Kulturhuset i Stockholm. Kulturhusets konstnärlige ledare för barn- och ungdomsverksamheten, Behrang Miri, hade på egen hand tagit beslutet att plocka bort samtliga Tintin-album. Han hade dessutom instruerat personalen att leta efter fler litterära objekt som inte passar in i hans bild av vilken litteratur som ska finnas tillgänglig för barn och ungdomar. Nu har han ändrat sig efter massiv kritik i media. Det man måste fråga sig är hur man ens kan vilja införa denna form av censur, för det måste det faktiskt kallas. Det är inget som passar in i ett demokratiskt samhälle där alla ska ha rätt att yttra och ta del av all information.

Jag ogillar dina åsikter, men jag är beredd att gå i döden för din rättighet att uttala dem (Evelyn Beatrice Hall – The friends of Voltaire)

Var och en som är för en demokratisk värld måste också aktivt försvara rätten till det fria ordet. Det får aldrig förekomma någon som helst inskränkning i rätten att uttrycka sig eller för den delen i rätten att ta del av det någon annan uttryckt. Allt annat handlar om att begränsa den grundläggande yttrandefriheten. Naturligtvis är det helt i sin ordning att diskutera begränsningar eftersom en sådan diskussion är helt i yttrandefriheten anda, men det är en helt annan sak att faktiskt införa eller vilja införa begränsningar.

Det är inte första gången Tintin hamnar i rampljuset med anledning av hur olika folkslag och kulturer presenteras i seriealbumen. Albumen speglar föreställningar som var legio vid den tid när de skapades, samtidigt som det ju naturligtvis handlar om humor, att underhålla läsaren, inte att presentera en politiskt korrekt verklighetsuppfattning passande dagens samhällstillvända åsiktselit.

Hergé drev aktivt med stereotyper och det var aldrig fråga om en korrekt verklighetsbeskrivning, lika lite som en Kalle Anka-tidning skulle vara det. Persongalleriet består genomgående av karikatyrer, se bara på Professor Kalkyl eller de hopplöst enfaldiga detektiverna Dupond och Dupont.

Björn Wahlberg, som översatt Tintin-albumen till svenska säger i Svd:

Vansinnigt dumt. Det här är moralpanik och censur.

Ordförande för Seriefrämjandet, Fredrik Strömberg:

Man ska snarare lyfta fram och prata om de dumheter vi gjort än att gömma undan dem, då gör vi bara om misstaget

Behrang Miri säger till media att han fått starka reaktioner angående just Tintin-albumen från sina somaliska och eritreanska vänner. Men det är väl ändå inte så att små grupper ska ha rätt att begränsa vad andra får läsa? Man måste acceptera kultur och historia i det samhälle man bor i. Därmed inte sagt att inte samhällen är stadda i en pågående förändring, men man gör samhället en otjänst genom att plocka bort sådant ur historien som vissa personer inte uppskattar. Istället är Tintin-albumen ett utmärkt bevis på hur synen på olika folkslag och kulturer förändrats under generationer. Tar man bort dem tar man också bort en del av historien. Vad blir nästa offer på det politiskt korrekta offeraltaret? Hur mycket litteratur skulle inte behöva plockas bort om allt vid varje tid ska passa in och inte riskera att kunna uppfattas som negativt eller kränkande för någon? Orwells 1984 är inte alls långt borta när sådana åsikter får fäste i ett samhälle.

Förmodligen är det som borde plockas bort från Kulturhusets barnbibliotek varken Tintin-album eller andra böcker utan Behrang Miri och andra med samma åsikter som han.

Mer att läsa: Svt, Svt, Svt, SR, SR, SvD, SvD, SvD, SvD, Afb, Afb, Exp, Exp, Exp, DN, DN, DN, HD, SDS, SDS, SDS