Det finns i Sverige idag högt uppsatta personer som utan grund anklagar medmänniskor för rasism utan att de själv verkar förstå själva innebörden av begreppet. Därför finns det anledning att fördjupa sig i vad som faktiskt kan kallas för rasism och vem som är rasist.

I grunden har människan, liksom i princip de flesta djur, en inbyggd försvarsreaktion mot det som är okänt. Något man inte känner till kan vara ett hot mot liv och lem och måste därför hanteras med försiktighet. Detta kan till viss del vara en bidragande orsak till det som kallas främlingsfientlighet eller xenofobi. I naturen är det en ren och nödvändig överlevnadsinstinkt, i det mänskliga samhället kan det få stora konsekvenser om det tillåts gå överstyr.

Rasismen har sin grund i tanken att människor från olika delar av världen skulle kunna indelas i raser och där följaktligen vissa raser borde vara bättre och mer förfinade än andra. Detta är ju inte enbart något som skett i vår del av världen, där den vita europén ansågs vara skapelsens krona. Det klassiska vi-och-dom-tänkandet finns representerat i historien över hela världen, där folkgrupper gång på gång ansetts sig vara bättre än andra och ha mer rätt till resurser och makt än andra på grund av sitt gudabenådade ursprung. Starka grupper har förslavat eller utrotat de svagare, ibland under ohyggligt lidande.

Det man kan kalla för den moderna rasismen uppkom under 1800-talet i spåren av kolonialism och slaveri kombinerat med bland annat den då förhärskande nationalromantiken. Under första halvan av 1900-talet var rasismens tankegångar i stort accepterade som en sanning och rasbiologin var en modern och spännande vetenskap. I Sverige startade 1921 Statens institut för rasbiologi och det torde ju inte gått någon förbi vad som ett drygt årtionde senare skedde i Tyskland. Nazismens brutala övergrepp mot alla som inte tillhörde den rena, tyska, ariska rasen gjorde ju dock att acceptansen för rasistiska idéer förändrades i grunden. Vad nazisterna med flera dessutom verkar ha missat i sammanhanget är att arier inte är blonda och blåögda tyskar utan personer någonstans från området runt Svarta havet.

Att mänskligheten inte alls går att uppdela i raser visades när gentekniken tagits i bruk och man börjat förstå det mänskliga genomet. Det innebär inte att det inte kan finnas skillnader mellan personer med olika ursprung. Det råder ju inte något tvivel om att till exempel färgade personer utklassar andra i vissa idrotter, se bara på 100m finalen för herrar under OS nu i somras. Att ursprung däremot skulle ha mer än marginell inverkan på sådant som intelligens eller intellektuell förmåga finns det inte några belägg för. De skillnader som ändå kan ses beror till största delen på anpassning till lokala variationer, olika samhälleliga förhållanden och förutsättningar och på kulturella skillnader. Personlighet beror både på arv och på miljön man växer upp i.

Tyvärr verkar det som om rätt många människor har en tämligen luddig bild av vad rasism handlar om och vad som kan sägas vara rasistiskt. För att faktiskt kunna bedöma vad som är och inte är rasism måste man ha en trovärdig definition av begreppet och det är inte helt lätt eftersom det finns olika åsikter i frågan. Diskrimineringsombudsmannen beskriver rasism som

Ursprungligen ett ord som beskriver uppdelningen av människor i ett rassystem där vissa raser biologiskt är underställda andra. Idag pratar man mer om kulturrasism – föreställningen om att kulturer är absoluta, oföränderliga och definierar individens egenskaper

Wikipedia säger att

Rasism är en indelning av människor i ett hierarkiskt system av raser, där vissa raser ibland tillskrivs moralisk rätt att härska över andra. Begreppet används även för att beteckna en tro på att skillnader mellan mänskliga raser berättigar diskriminering.

Wikipedia påpeka också att rasism och främlingsfientlighet inte är samma sak.

FN definierar inte rasism utan rasdiskriminering i Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering där definitionen är

varje åtskillnad, uteslutning, inskränkning eller förmån baserad på ras, hudfärg, börd eller nationell eller etnisk härkomst, vilka har till syfte eller verkan att upphäva eller försämra erkännandet, åtnjutandet eller utövandet på likställd fot av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på samhällslivets politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden

Det påpekas dock att

Denna konvention är inte tillämplig på åtskillnader, undantag, inskränkningar eller företräden som en konventionsstat gör mellan medborgare och icke-medborgare

Vad innebär då detta i praktiken?

Rasism handlar om att ha en förställning att människor med olika härkomst i grunden är olika och att en viss härkomst är överlägsen en annan. En modern tolkning kan även handla om att människor från en kultur är överlägsna människor från en annan.

Det är inte rasism eller diskriminerande att t ex begränsa invandring generellt eller att diskutera sådana frågor. Det kan däremot vara det om diskussionen gäller speciell begränsning av invandring för en viss folkgrupp eller grupp med viss religion.

Det är inte rasism att påpeka fel hos företrädare för t ex en invandrarorganisation om det handlar om saklig kritik och inte görs just för att nedvärdera invandrare på grund av deras ursprung.

Det är inte rasism att objektivt presentera fakta rörande förhållande i grupper med olika härkomst eller skillnader mellan infödda och grupper med annan härkomst. Om fakta däremot förvanskas eller selekteras i syfte att ge en felaktig bild är saken en annan.

Det är inte rasism att ifrågasätta förd invandringspolitik.

Det är inte rasism att diskutera hur kulturell mångfald påverkar ett samhälle och i vilken grad ett mångkulturellt samhälle är bra eller dåligt. Det kan däremot vara det om enskilda grupper pekas ut som mindre önskvärda.

Inget mänskligt samhälle kommer någonsin att kunna eliminera diskriminering, oavsett typ, helt enkelt därför att människor är individer med känslor och personliga åsikter. Ingen människa är heller helt fri från rasism eller främlingsfientligt tänkande. Det är en grundläggande rättighet i demokratier att låta alla uttrycka sina åsikter även sådana åsikter man inte själv sympatiserar med. Ett samhälle som stänger ute vissa personer på grund av deras åsikter är inte ett dugg bättre än ett samhälle som stänger ute någon på grund av hudfärg, härkomst, religion eller sexuell läggning. Det är genom att våga tänka i nya banor ett samhälle utvecklas, inte genom att begränsa tänkandet till politiskt korrekta tankemönster.