Skånemejerier och Lactalis

Skånemejerier vill sälja verksamheten till den franska mejerijätten Lactalis. Det finns därför stor risk att den skånska mjölken, grädden, osten och smöret i framtiden kommer att vara fransk. Skånemejeriers styrelse gör vad de kan för att tona ner riskerna men frågan är hur trovärdig styrelsen faktiskt är. När man söker på nätet får man en bild som inte är särskilt smickrande för de inblandade. Ekonomiskt tveksamma satsningar kombineras med bristande information, ledande personer som vägrar uttala sig i vissa tidningar, tveksamma resor tillsammans med ICA-handlare, hård intern kritik, extra revision, otydliga mål och försök att sätta munkavle på föreningsmedlemmarna. Det verkar inte som Skånemejerier har en affärsmässigt kompetent styrelse och VD, snarare verkar det handla om personer som ”leker företag” med föreningens pengar utan att ha ett klart uttalat mål.

MjölkFrån styrelsens sida slår man ifrån sig all kritik och menar att man gjort vad man ska i besvärliga lägen. Allt är någon annans fel, eller så är det media som förvanskar uppgifter eller ställer fel frågor. Att samtidigt besluta om ett sparpaket och åka till Bahamas verkar man inte förstå problemet med. Angående försäljningen av verksamheten till Lactalis så ser man det som det enda alternativet för att överleva långsiktigt. Hur långsiktigt finns det dock anledning att tvivla på.

Som alltid finns sällan alla fel hos en part. Föreningsmedlemmarna får ju naturligtvis ta på sig ansvaret för den styrelse de valt och det sätt som föreningen sköts. Om skötseln fallerar är det upp till medlemmarna att se till att åtgärder görs. Men det är ju inte säkert att styrelsen låter medlemmarna få reda på hur saker står till så att de faktiskt kan agera.

Uppenbarligen vill styrelsen att ett beslut om försäljning ska tas utan att alla detaljer kommit fram samtidigt som frågor om bland annat kommande ekonomiska förutsättningar skjuts på framtiden. Är man verkligen så enfaldiga att man tror att man har något att förhandla om när affären väl är genomförd? Man ska också se varningssignaler när ledande personer vill genomföra stora affärer under tidspress. Lika lite som man kan stressa fram en god ost kan man stressa fram en god affär. Man kan på goda grunder misstänka att det är något man inte vill ska komma fram förrän affären är avslutad.

Det är inget litet fransk mejeri man vill sälja till utan världens största mejeriföretag som gjort det till sin affärsidé att växa genom att köpa upp andra företag i branschen. Lactalis är ett hemlighetsfullt företag med en skygg företagsledning och med, tills helt nyligen, en för allmänheten okänd ekonomisk status. Det är inte heller något franskt gourmetföretag vi pratar om. Det handlar om stordrift, industriost, mjölkfabriker och marknadsdominans. Enligt en uppgift i Sydsvenskan har Lactalis dömts 2007 för att ha spätt ut mjölk med vatten. Det är ett sådant företag man vill ska sköta mejeriverksamheten i Skåne.

Man ska vara medveten om att Skånemejerier blir en liten obetydlig del i Lactalis. Lactalis har idag mer än 52000 anställda och 199 produktionsanläggningar runt om i världen. Skånemejerier har 705 anställda och genom sitt spretiga ägande ett för mig okänt antal anläggningar. Hur mycket kommer att bli kvar av den mejeriverksamhet som finns idag inom Skånemejerier? Kanske samlas allt i en enda stor anläggning som levererar till hela sydsverige och delar av Danmark? Hoppas man kanske på att konkurrera ut Arla? Och hur intressant är egentligen, helt ärligt, varumärket Skånemejerier när det finns så mycket mer välkända varumärken inom Lactalis?

Sydsvenskan rapporterade i en artikel att Lactalis kanske inte är en så stabil köpare som man velat ge sken av. Lactalis har, liksom en del andra livsmedelsjättar, byggt sin verksamhet huvudsakligen genom förvärv. Man har alltså köpt upp företag och varumärken för att på det sättet bli större och mer dominerande på marknaden. I det aktuella fallet har man bland annat köpt upp konkurrenter med lånade pengar, och som bekant måste lån förr eller senare betalas tillbaka. När man tidigare i år förvärvade italienska Parmalat ökade man också på sina skulder rejält, enligt uppgift till motsvarande 63 miljarder kr och det i en verksamhet med en total omsättning motsvarande 130 miljarder kr. En inte obetydlig del av verksamhetens överskott går åt till att finansiera upplåningen och det gör Lactalis relativt känsligt för konjunktursvängningar, räntehöjningar eller förändringar i marknaden. Det är förmodligen Lactalis stora skuldsättning som gör att man inte verkar vilja betala en engångssumma för Skånemejerier utan måste pytsa ut pengarna under en tioårsperiod. Fast man kallar det förstås inte köpesumma utan garanterat mjölkpris. Hur har man fått mjölkbönderna att gå på den lätte?

OstSkånemejerier har en sida på Facebook där det är tänkt att glada konsumenter ska prata om hur mycket de gillar Skånemejerier och deras produkter. Däremot ska man helst inte kritisera det Skånemejerier håller på med för närvarande. Den som är tillräckligt kritisk riskerar nämligen att bli avstängd från sidan. När man läser Skånemejeriers svar och kommentarer framgår det att man försöker få det att framstå som att försäljningen till Lactalis är något slags samarbete och att allt ska bli som det varit, fast bättre. Typ äta kakan och ha den kvar. Och så är det ju inte alls. När man sålt verksamheten har man inte längre något att säga till om och de nya ägarna är de som bestämmer vilka produkter som ska tillverkas och hur verksamheten ska utvecklas och skötas. Mjölkbönderna kommer bara att vara kvar som mjölkleverantörer. Bönderna kommer snart att bli varse att de har att göra med betydligt hårdare förhandlare än de varit vana vid. Lactalis har gjort sig kända för att gärna spela ut mjölkbönder mot varandra för att kunna betala så lite som möjligt för mjölken. Mjölkbönderna kan med största sannolikhet se fram emot drastiskt sänkta ersättningsnivåer när väl de tio åren med garanterat pris är till ända. Om det nu varar tio år vill säga, Lactalis kommer med säkerhet att göra vad de kan för att få ner ersättningarna så mycket som möjligt och kommer säkerligen att använda sig av varje juridisk knep de kan för att lyckas. Lactalis är ingen snäll samarbetspartner, punkt.

Skånemejeriers styrelse verkar inte förstå skillnaden mellan en verksamhet med naturlig lokal förankring och en verksamhet i mängden som ägs av utländskt storkapital. Tror man verkligen att skåningarna kommer att vara fortsatt lojala mot franskägda mejerier?

Mer info: Reuters, Reference for BusinessLactalisSkånemejerier
Media: HD, Land, Land, Sydsvenskan
Bloggar: Hungry & Angry, ATL

De siffror som anges i denna artikel är ungefärliga eftersom uppgifter skiljer sig mellan olika källor och de i vissa fall är motsägelsefulla.

Kommentera

Stäng meny