Man sår ett frö…

Det finns många småodlare som köper ekologiska och lite ovanligare frön från små fröfirmor. Fröfirmor som ofta har ett brett sortiment av sortäkta frön från äldre varianter av köksväxter. Fröfirmor vars kataloger är ett Mecka för hobbyodlare med ambitioner. Fröfirmor som i motsats till Sveriges Landsbygdsminister faktiskt vet vad biologisk mångfald handlar om. Om något år kan dessa fröfirmor ha upphört med sin verksamhet eller flyttat utomlands. Jordbruksverket har nämligen beslutat om ytterligare avgiftshöjningar som ensidigt missgynnar små fröfirmor med brett utbud. De stora företagen, med sitt likriktade och begränsade hybridsortiment påverkas i princip inte alls.

När det gäller fröer så finns det två huvudgrupper, nämligen hybrider och sortäkta fröer. Sortäkta fröer är ”riktiga”, dvs när växten som odlas blommar och får fröer är dessa lika grobara som tidigare generationer och ger samma typ och kvalitet av gröda. Hybridfröer är växtvärldens abnorma missfoster, skapade av korsningar som inte är stabila och dessa fröer kan endast fås från originalplantorna. Fröer man får från en hybridplanta kan vara sterila eller ha helt andra egenskaper än växten de kommer från. Det går i normalfallet alltså inte att som odlare ta frön från en hybridväxt och använda i framtida odlingar. Och det är ju här som de stora firmorna tjänar sina pengar. När alla måste köpa nya patenterade eller registrerade fröer varje år och dessutom kanske i paket med bekämpningsmedel och konstgödning blir vinsterna för de stora företagen enorma. Och trots det behöver de uppenbarligen politikernas hjälp för att gynnas ytterligare.

Genom att man nu tredubblar kontrollavgifterna på småskalig verksamhet är det bara ytterligare en pålaga på de små fröfirmorna. Redan förra året försökte man slå ut verksamheten genom att tvinga fram absurt höga avgifter för registrering av fröer. Du känner kanske inte till det men alla frösorter till köksväxter och liknande måste vara registrerade och för den registreringen ville Jordbruksverket ha rejält betalt. Som vanligt skyllde man på EU-direktiv trots att man inte alls var tvungen att ta ut någon avgift alls. Protesterna blev så pass omfattande att man senare valde att sänka registreringsavgiften till en mer rimlig, men ändå högst kännbar, nivå. Över huvud taget är hela idén med registrering av fröer fullständigt absurd eftersom det inte finns någon annan anledning till den än att indirekt gynna de stora internationella firmorna. För den som köper frön innebär registreringen ett mer begränsat utbud av lämpliga fröer eftersom många sorter har för liten marknad för att motivera kostnaderna och arbetet med registrering och eftersom många av de i EU registrerade sorterna inte lämpar sig för odling i svenskt klimat.

Eskil Erlandsson, som jag nyligen kritiserade i andra sammanhang, är ju synnerligen ansvarig för den utveckling vi ser idag. Stordrift och industrijordbruk är hans melodi. Småskalig verksamhet är i hans ögon helt onödig och endast ett irritationsmoment som ska utraderas för alltid. Det är för övrigt samma synsätt som finns i delar av jordbrukssverige genom LRF och ”bondeägda” verksamheter som t ex ARLA. Eskil Erlandsson har för övrigt kallats ”katastrof för svenskt jordbruk” av Förbundet Sveriges Småbrukare.

Eskil Erlandsson och Centerpartiet som han representerar har nu förlorat varje form av trovärdighet. De agerar rakt mot sitt uttalade mål om biologisk mångfald och gröna näringar. Man motarbetar numera aktivt småskalig verksamhet och gör sitt bästa för att fördyra och öka byråkratin för små företag. Gröna näringar verkar i Centerns tappning handla om att ge internationella kemiföretag monopol på allt som handlar om odling. Uppenbarligen vill man helt utradera den biologiska mångfalden och bara tillåta ett begränsat utbud standardfrön från stora internationella tillverkare. Vad blir framtiden? Ska alla växter som inte är patenterade och godkända elimineras eller placeras i koncentrationsläger? Blir framtiden ett totalitärt kemikaliejordbruk där matjorden är en livlös sörja som ständigt måste tillföras allt dyrare kemikalier för att alls gå att odla i? Kommer det att gå att få tag på annat än smaklösa tomater och internationella hybridmorötter? Matlandet Sverige kommer att bli en synnerligen dyster syn om Eskil Erlandsson och hans underlydande tillåts fortsätta sin gärning.

Min vision är en annan. Där gynnar man små verksamheter genom näst intill obefintlig byråkrati och frånvaro av onödiga avgifter. Större verksamheter får betala betydligt mer och lägga mycket mer tid på kontroller och tillsyn. I min vision av Matlandet Sverige finns det tusen och åter tusen lokala producenter som odlar unika, smakrika och nyttiga produkter som i första hand säljs inom ett begränsat geografisk område eller förädlas för en större marknad. I min vision av Matlandet Sverige är köttet lokalproducerat, djuren föds upp med kärlek och köttet tas omhand på ett sätt som gynnar smak och konsistens. I min vision av Matlandet Sverige är jordbruket naturligt och använder så lång det är möjligt naturliga metoder för gödsling och bekämpning av skadedjur och ogräs. I min vision av Matlandet Sverige är det fritt från personer som Landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

Slutligen;
Köp inte de stora fröfirmornas produkter.
Använd i så stor utsträckning som möjligt sortäkta fröer.
Samla in fröer och byt med andra odlare istället för att köpa från de stora firmorna.
Handla dina fröer av de små firmorna så de fortfarande har en chans att finnas kvar på marknaden:

Lindbloms frö
Runåbergs fröer
Impecta
med flera

Man kan läsa mer på SvD, Fobo, Allt om trädgård, och på bloggar som Cornucopia, Lagerstedt, Hopkins funderingar.

Lämna ett svar

Stäng meny