Inte bara koldioxid

Nyligen öppnade det länge emotsedda klimatmötet i Köpenhamn. En väldig massa folk från en massa länder ska som vanlig ägna en massa tid åt att i princip inte komma fram till något vettigt alls. Möjligtvis kommer vi att se vissa utfästelser, kanske några begränsade avtal och sedan hoppas man på bättre lycka i Mexico City 2010. Om man nu kommer att kunna överens alls. Synen på hur illa saker egentligen är och vad som behöver göras är väldigt olika över världen och så även bland forskare, även om en merpart står bakom den gängse tolkningen. Men vad är det egentligen som gäller, vad är det som måste göras och vad händer om vi inte gör det?

Finns det en växthuseffekt? Ja, det gör det. Växthusgaser som koldioxid och metan, men även vattenånga, absorberar värme och atmosfären blir därför varmare ju högre andelen växthusgaser blir. Och ju varmare det blir desto mer vattenånga tillförs atmosfären från haven. Och då blir det ännu varmare. Tinande tundra och havsbottnar som påverkas av uppvärmda hav kan helt plötsligt släppa från sig stora mängder metan som kraftig påverkar klimatet. Enda sättet att hindra denna utveckling är att minska mängden växthusgaser i atmosfären till en tillräckligt låg nivå. De senaste rapporterna pekar på att läget är värre än man tidigare befarat. Med nuvarande utveckling går vi mot en temperaturkatastrof inom 100 år, kanske redan inom några tiotal år.

Men har inte uppvärmningen avstannat? Nej det har den inte. Men det kan se så ut om man bara tittar lite snabbt på de data som finns tillgängliga. Uppvärmningen tickar på i stadig takt. Däremot var den första halvan av 2000-talet varmare än det rent statistiskt skulle ha varit. Det är alltså inte en avstannad uppvärmning vi ser nu utan vi är tillbaka på den takt som uppvärmningen stadigt haft sedan början av 1970-talet. Något av de kommande åren kommer sannolikt att medföra en ny toppnotering vad gäller medeltemperatur och ökningen kommer att fortsätta.

Blir det inte bättre med mer koldioxid och varmare klimat då? Det finns personer som hävdar att växter trivs bättre med mer koldioxid i luften, och det stämmer i vissa fall. Koldioxid används t ex i växthus för att få grönsaker att växa bättre. Men för många växter kan ökad koloxidnivå innebära rakt motsatt resultat. Små förändringar i miljön kan t ex göra att blomning och frösättning förändras. Höjd temperatur i kombination med högre koldioxidnivå medför att växter får svårare att med temperaturregleringen, ger upphov till stressymptom och leder till att fotosyntesen sjunker och det innebär minskad tillväxt och minskat upptag av koldioxid. Dessutom kommer många växter att slås ut när deras livsrum försvinner. En global uppvärmning innebär att avsevärda områden kommer att kunna drabbas av torka och förvandlas till ökenliknande områden. Ökade nivåer koldioxid i atmosfären gör att haven tar upp mer koldioxid och havsvattnet blir därmed surare. Detta påverkar direkt vissa livsformer, bland annat vissa plankton och koraller, men även fortplantningen för en del havslevande djur. Kombinerat med högre temperaturer finns risken att haven blir betydligt livsfattigare inom en nära framtid. Vi riskerar att endast de mest anpassningsbara och tåliga livsformerna kommer att överleva.

Vad kommer uppvärmningen att medföra för andra problem? Den stigande temperaturen gör att polarisar och glaciärer smälter i allt snabbare takt. Risken är överhängande att de nuvarande prognoserna för avsmältningstakten är alltför optimistiska. Om all is i Arktis smälter stiger havsytan med drygt sex meter. Om även all is på Antarktis smälter höjs havsytan till närmare 70 meter över den nuvarande.
Smältvatten från glaciärer ger ett betydande vattentillskott till många floder som annars skulle torka ut helt eller delvis under torrperioder. Många människor är beroende av detta vatten för bevattning, i industrin och som dricksvatten. När vattnet inte längre finns där det brukade kommer betydande landområden inte längre att vara odlingsbara. Risken är även att detta påverkar nederbörden i negativ riktning.

Livsmedelsproduktionen kommer att lida av förändrad nederbörd och brist på bevattning. Livsmedelsbrist kan bli en realitet inom en nära framtid i vissa delar av världen, även sådana områden som idag har en omfattande livsmedelsproduktion.

Och ett varmare klimat medför kraftigare oväder som kommer att orsaka fler katastrofer, översvämningar och skador.

Räcker det med att minska koldioxidutsläppen då? Nej, tyvärr är de utsläppen bara en del av problemet, även om det är en viktig del. Mänskligheten har faktiskt jobbat hårt för att miljön ska skadas så mycket som möjligt. Det finns en överhängande risk att människan inom en nära framtid har utrotat sig själv och tagit mycket annat liv med sig i graven.

Men vad behöver då göras?

Naturligtvis måste användningen av fossila bränslen som kol, olja och naturgas minskas så mycket som möjligt och så snabbt det någonsin går. Det måste göras snabbare än de flesta politiker vill medge och på ett sätt som kommer att skada delar av industrin och den levnadsstandard som vi i vår del av världen blivit vana vid. Men att inte göra det medför ännu sämre levnadsstandard på några tiotal års sikt. Vi har lånat enorma belopp ur jordens innandömen och snart kommer vi att upptäcka att räntan kan vara större än vi någonsin har möjlighet att betala. Tyvärr har många chanser att vända utvecklingen gått förlorade bland annat genom att vissa presidenter i ett stort nordamerikanskt land låtit dumhet eller egen vinning styra beslut istället för att använda sunt förnuft.

Men egentligen är inte vår levnadsstandard problemet. Problemet som i årtionden ignorerats, kanske medvetet, av politiker i en stor del av världen handlar om den extrema överbefolkning som Jorden är utsatt för. Jordens befolkning är mycket större än den borde varit och störst är den i de mindre utvecklade delarna av världen. Men det är inte bara politiker som är skyldiga, även de stora religionerna är synnerligen ansvariga för att den nuvarande situationen uppkommit. Religiösa ledare, som t ex Påven, måste ställas till svars för det som deras oansvariga handlande ställt till med. Om Jordens befolkning hade begränsats tillräckligt hade alla kunnat ha vår nuvarande levnadsstandard utan att klimatet eller miljön tagit någon egentlig skada. Tyvärr ser ju världen helt annorlunda ut idag och ett av de viktiga åtgärderna är att begränsa befolkningen. Det kan ske genom att se till att preventivmedel och familjeplanering finns tillgängligt överallt och att det blir ekonomiskt ofördelaktigt att skaffa mer än ett eller möjligtvis två barn per kvinna. De som skaffar fler barn än så är utan tveka egoistiska människor som inte tar sitt ansvar för världen. Det är inte en mänsklig rättighet att reproducera sig ohejdat.

Användningen av ny teknik måste prioriteras. Energiproduktion med hållbara metoder som baseras på sol, vind och vatten kombinerat med olika biologiska tillskott som t ex biogas är de enda alternativen på sikt. De är dessutom möjliga att använda i både stor och liten skala och kan därför fungera även i outvecklade områden av världen. Det finns fantastiska möjligheter men resurserna är för begränsade, byråkratin för stor och gammal teknik för billig. Genom att subventionera ny teknik och samtidigt beskatta den gamla får man ett betydligt snabbare teknikbyte. Men det är även viktigt att begränsa användningen och maximera utnyttjandet av den tillgängliga energin även om den kan tillverkas utan utsläpp och påverkan på miljön därför att energianvändning i sig påverkar temperaturen uppåt.

Det är även viktigt att återgå till mer naturliga metoder inom t ex lantbruket. Trädplantering kan ge nytt liv och ökad nederbörd i torra inlandsområden. En minskad användning av konstgödsel till förmån för naturliga alternativ ger både en minskad energiåtgång och minskar utarmningen av odlingsjorden. Begränsningar av användningen av gifter och den uppsjö av kemikalier som används i dagens produktion och förädling av livsmedel är även det en nödvändighet för att få en långsiktigt fungerande livsmedelsförsörjning.

Kan vi klara detta? Ja, ännu finns möjligheten men vi närmar oss mycket snabbt gränsen där det kommer att gå åt helvete oavsett vad vi sen försöker att göra. Det tar lång tid att vända något som hållit på att gå i fel riktning så länge som den moderna mänskliga civilisationen. Vi har inga århundraden eller årtionden i marginal, det rör sig om år innan förändringsprocessen måste vara igång. Väntar vi för länge kommer vi att tvingas stå som åskådare och se på när den värld vi tog för given långsamt upphör att existera.

Det är allas ansvar. Ditt med.

Detta inlägg har 3 kommentarer

  1. Håller med om att det är befolkningsmängden som är problemet och där man måste sätta in stöten, annars spelar det ingen roll vad vi än gör för miljön. Även om vi minskar vår miljöpåverkan till hälften så kommer dubbelt så många människor utgöra en lika stor belastning på miljön.
    Att hålla en jämn demografisk kurva m.h.a. ekonomisk styrning och balansera detta mot den mot den invandring vi har, är ett sätt att göra detta på.

  2. Tjena Larsingvar. Vad har du för källor på det där?

    1. Det är svårt det där med namn verkar det. 😉

      Är det något specifikt område du vill ha källor till eller information om? Det blir lite väl omfattande redogörelse annars.

      /Lars

Kommentera

Stäng meny