Ekonomiskt bistånd till utlandsfödda

På några olika bloggar har man de senaste dagarna kunnat läsa om hur mycket mer ekonomiskt bistånd som betalas till utlandsfödda jämfört med infödda svenskar. Detta är ett känsligt ämne, speciellt för vissa politiker som kanske inte är helt objektiva i sin argumentation och omvärldsanalys. Därför är det viktigt att själv vara objektiv och, även om resultatet är politiskt inkorrekt, se till att de fakta man presenterar är korrekta. Om det stämmer som man kunnat läsa på bland annat Affes Statistik-blogg, PI, Gruvmor i Stråssa och gothbarbie.se så ska utvecklingen i vissa kommuner vad gäller ekonomiskt bistånd till utlandsfödda personer vara oroande, med kraftigt ökande belopp de senaste åren. Men eftersom man inte ska lita helt på uppgifter man inte själv på något vis har kunnat verifiera beslutade jag mig för att göra en egen koll, och då endast på riksnivå. Och resultatet både bekräftade och gav en annan bild av verkligheten än den som visats.

Grunddata till denna uträkning, som för övrigt är hur enkel som helst att göra finns hos Socialstyrelsen och SCB. Genom att jämföra summorna som betalas ut i understöd med folkmängd kan man få en rätt bra bild av läget. Mer i detalj innebär detta att understöd för hushåll med svenskfödda respektive utlandsfödda personer slås ut på antalet svenskfödda respektive utlandsfödda personer (inklusive svenskfödda personer med två utlandsfödda föräldrar). Man ska här vara medveten om att hushåll med minst en utlandsfödd person räknas till den senare kategorin oavsett hur många svenskfödda som ingår i hushållet, och detta ger ett fel på någon eller några procent till utlandsföddas nackdel. Samtidigt innebär det en fördel för gruppen utlandsfödda att alla svenskfödda med två utländska föräldrar läggs till. De statistiska felen grundar sig i det faktum att hushåll jämförs med personer, huvudsakligen därför att det rimligen inte kan finnas några årliga uppgifter om totala antalet hushåll med utlandsfödda. Värt att nämna är även att lagenlig introduktionsersättning till ”flyktingar” ingår i biståndssiffrorna (denna ersättning uppgår för år 2010 till ca 13% av det utbetalade beloppet och är inräknad för åren 1993-2010) samt att beloppen är omräknade till 2010 års prisnivå (enligt KPI).

Ekonomiskt bistånd fördelat på grupperKvot bistånd utlandsfödd svenskföddTotalbelopp ekonomiskt biståndKvot totalbelopp

Vad vi kan se i diagrammen är att det är stor skillnad mellan grupperna svenskfödda och utlandsfödda. Den senare gruppen får i genomsnitt för hela perioden 1990-2010 nästan nio gånger så mycket bistånd per person jämfört med svenskfödda. Att detta är ett problem är ju helt klart och det visar också att utlandsfödda är klart överrepresenterade när det gäller ekonomiskt bistånd jämfört med svenskar. Utbetalningarna till gruppen utlandsfödda är varje år under perioden större än utbetalningarna till svenskfödda och de senaste två åren har utbetalningarna dessutom ökat, men den har ökat för båda grupperna. Samtidigt kan man tydligt se att det var värre under större delen av 1990-talet vilket delvis bör ha att göra med den högre arbetslösheten som rådde då. Man kan även se att kvoten mellan ersättning till utlandsfödda och svenskfödda i princip har minskat stadigt under hela perioden medan kvoten för totalbeloppen är ungefär konstant. Det man saknar i materialet, och som jag inte ens tror finns att få tag på, är hur stort stödet är till utlandsfödda från olika områden i världen. Eftersom sådant som brottslighet skiljer sig rätt kraftigt åt mellan olika invandrargrupper och det är inte omöjligt att samma skillnader finns vad gäller ekonomiskt bistånd.

Så vad blir kontentan? Att det faktiskt på vissa sätt var värre tidigare, att det i vissa aspekter har blivit värre de senaste åren, men framför allt hur anmärkningsvärt stor skillnaden mellan grupperna svenskfödda och utlandsfödda faktiskt är.

Kommentera

Stäng meny