Ingen jaktlycka på den goda maten

Sydsvenskan tog med sig tre sk experter, varav en nutritionist, med sig i en livsmedelsaffär för att leta upp mat som både är snäll mot miljön och den egna kroppen. Tyvärr hamnar man i samma fälla som många andra gjort när man bara rapar upp gamla felaktiga påståenden om vad som är nyttigt och miljövänligt. Och vi ska vara medvetna om att många nutritionister gör det dom gör i god tro, eftersom de lär ut vad de själv blivit lärda. Problemet är bara att den kunskapen är felaktig och saknar vetenskapligt stöd och att många av nutritionisterna inte vill eller vågar erkänna detta.

Det är naturligtvis bra att köpa ekologiska alternativ som tagits fram med naturliga metoder, utan konstgödning, kraftfoder, gifter eller tillsatser. Det är också bra att välja produkter med Fairtrade-märkning och liknande och produkter som transporterats så miljöriktigt som möjligt. Så långt kan jag hålla med artikelförfattaren. Men sedan finns det väldigt mycket som måste påpekas.

Kostfibrer är inte alls så viktiga som vissa påstår. Människan kan inte, som en del andra djur, ta till sig näringen i de flesta kostfibrer, den huvudsakliga effekten blir bara utfyllnad i kommunens avloppsverk. Det är inte så att man ska undvika fiberrika livsmedel men man ska vara medveten om att fibrer inte alls har så stora hälsofördelar det ofta påståtts. Många personer mår faktiskt bättre när de, tvärt emot vissa experters råd, minskar på fibermängden istället för att öka den.

Spannmålsprodukter hyllas som bra både för kropp och miljö. Man ställer sig frågande till huruvida experterna är medvetna om hur mycket fossil energi som går åt för framställning av spannmål. Det är inte bara jordbruksmaskiner som behöver olja, konstgödning är extremt energikrävande att framställa. De monokulturer som spannmålsfält innebär gynnar skadedjur samtidigt som det motverkar en naturlig balans i naturen. Man ska även påpeka att bröd och pasta är näringsfattigt och helt onödigt ur näringssynpunkt. Dessutom riskerar de att göra dig fet, sjuk och olyckig. Man ska även komma ihåg att både kärnan och framför allt skalen på spannmålskorn är rika på fytiner som hämmar upptag av vissa näringsämnen, se mer nedan, och det därför finns klart negativa effekter med fullkornsprodukter.

Sojabönor är en produkt som i vissa kretsar höjs till skyarna som en mirakelgröda. I dess ursprungliga användning som gröngödsel har den använts i årtusenden, men då plöjdes den ner i marken. Få vet om att den färska sojabönan faktiskt är giftig och att den måste kokas för att alls gå att äta. Även då innehåller bönan flera substanser med klar negativ effekt på kroppen. Fytinsyra motverkar upptag av t ex zink, järn, kalcium och magnesium. Det finns flera substanser som binder chymotrypsin och som därför hämmar bland annat proteinnedbrytning och -upptag. Andra substanser har en klart östrogen effekt och kan därför ha en mängd oönskade effekter i kroppen. I hårt processade sojaprodukter är mycket av dessa ämnen borttvättade, men så är även de nyttigheter som fanns med från början. Den som äter sojabiffar ska alltså vara medveten om att det är en rätt trist och näringsfattig sörja han sätter i sig, en kemiskt processad sörja.

De flesta bönor innehåller sockerarter som vi inte kan bryta ner och som bildar gaser i tarmen, bland annat växthusgaserna koldioxid och metan. Det är alltså inte bara positivt att äta baljväxter.

Fisk är nyttigt, det kan nog alla vara överens om. Tyvärr är odlad fisk som fått vegetabiliskt foder inte alls så nyttig som vildfångad fisk. Det gör att den feta odlade laxen inte har alls så mycket av det nyttiga omega-3 fettet som man kanske tror. Samtidigt ska vi komma ihåg att de vilda fiskbestånden krymper hela tiden eftersom fisket på många platser sedan länge är större än tillväxten.

Kött är en viktig näringskälla för oss människor. Vi är inte konstruerade för att leva på en helt vegetabilisk diet utan behöver animaliska näringsämnen som vi inte själv kan tillverka i kroppen för att må bra långsiktigt. Veganer löper stor risk att drabbas av t ex brist på vitamin B12 som medför risk för allvarliga nervskador. Kort sagt behöver människan använda djuren som en förädlare av vegetabilier för att vi enkelt ska kunna få all den näring vi behöver. Det vegetariska alternativet kräver så stora kunskaper om föda och näringsinnehåll att väldigt få personer kan klara av leva på en sådan diet långsiktigt utan näringsbrist i någon form.

Det är både ur miljö och hälsoperspektiv bäst att välja kött från djur som har levt på så artriktig föda som möjligt. Gräsbetesdjur är t ex mycket bättre än djur uppfödda på kraftfoder. Köttet blir ju inte bättre än det foder vi ger djuren. Hur mycket kött man ska äta är naturligtvis en fråga både för plånbok och samvete. Påståendet att djurhållning ger stor påverkan på klimatet förutsätter att djuren matas med kraftfoder som odlats med konstgödning och kemikalier. Djur som lever i sin naturliga miljö och som äter sin naturliga kost ger inte större miljöpåverkan än om man odlat t ex grönsaker på samma mark.

Processat kött bör man inte äta för mycket av, huvudsakligen därför att det innehåller bl a nitrit och andra tillsatser och inte som det felaktigt skrivs i artikeln för att det innehåller mättat fett. Mättat fett är inte alls onyttigt och är inget man ska undvika ur hälsoskäl. Kroppen tillverkar själv mättat fett och om det var så farligt som det påståtts skulle vi självdö redan i späd ålder. Däremot ska man undvika processade matoljor och margariner i så stor utsträckning som möjligt därför att de innehåller en helt felaktig fettsammansättning för oss människor.

Mejeriprodukter är nyttiga, speciellt de fetare varianterna där det mesta av laktosen naturligt saknas. Man bör inte köpa lättprodukter, vegetabilisk grädde, sojamjölk och sådana dumheter om man inte har medicinska skäl att undvika de naturliga motsvarigheterna.

Överdrivet intag av frukt är inte hälsosamt. Fem frukter om dagen är definitivt för mycket. En eller två möjligen och då som ersättning för godis eller liknande. Frukt innehåller relativt mycket socker men är naturligtvis bättre än godis, kakor och liknande. Grönsaker kan man äta så mycket man orkar om man ser till att få i sig tillräckligt med protein och fett samtidigt. Grönsaker är inte särskilt energitäta och blir därför rätt mycket utfyllnad i maten. Potatis ska man inte äta i för stor omfattning, ät inte mer potatis än någon annan rotfrukt eller grönsak.

Över huvud taget ska man ta alla påståenden om olika råvarors egenskaper och hälsoeffekter med en stor nypa salt. Jag har tidigare påpekat att en övervägande del av alla vetenskapliga studier på kostområdet innehåller sådana felaktigheter att man inte alls kan dra några egentliga slutsatser av innehållet. De effekter man tar upp kan lika gärna vara en fantasiprodukt som en verklig effekt. Och så är det inte farligt med kolesterol heller.

Tallriksmodellen är Livsmedelsverkets fullständigt ovetenskapliga och förlegade sätt att se till att svenskarna ska bli feta och ohälsosamma. Genom att ta bort en del av de tomma kolhydraterna och ersätta med annat som är mer naturlig näring för oss, som naturligt fett, får vi en bättre balanserad kost och betydande hälsofördelar. Men slutligen är det upp till var och en att hitta den kostkombination som passar den egna kroppen. Alla är vi ju lite olika och reagerar olika på olika typ av mat.

Är det för övrigt något som begriper varför vegetarianer är så angelägna om att äta konstgjorda produkter som liknar kött? Var det inte kött de ville undvika?

Kommentera

Stäng meny