Mobilmarodörer

Förmodligen har du en eller flera mobiltelefoner och abonnemang. Och om du som privatperson vill byta till något nyare finns det en uppsjö av olika alternativ från olika operatörer. Faktum är att det i vissa fall är tveksamt hur man räknar för att få erbjudandena att gå ihop. Hur bra kvaliteten är kan man ju naturligtvis fundera över, men så är det ju i alla sammanhang.

Den som är småföretagare har det inte lika förspänt. Utbudet för små företag är rätt bedrövligt, telefonsubventioner är ofta betydligt mindre frikostiga jämfört med privatalternativ och samtalskostnaden kan vara mer än dubbelt så hög utan att själva abonnemangskostnaden för den skull är lägre. Trots att en företagskund ju borde vara mer lönsam eftersom chansen är stor att en sådan använder fler och dyrare tjänster än en privatanvändare så är det privatkunderna som gynnas. I vissa fall kan naturligtvis även operatörerna misslyckas och sätta ett något lägre pris på ett företagsabonnemang, fast då är det oftast kopplat till långa bindningstider eller andra begränsningar.

Den som börjar titta närmre på den information som finns tillgänglig på de olika operatörernas webbsidor blir snart rätt uppgiven. Motstridiga uppgifter, stavfel och ett genomgående rörigt upplägg är det som möter kunderna. Det är inte sällan så att uppgifter inte är uppdaterade jämfört med gällande prislistor eller att man slarvar med prisuppgifter. Det ger inte någon stor trovärdighet när operatören inte verkar veta vilka kostnader och egenskaper de egna abonnemangen har. När det dessutom blir helt olika kostnader för den som kollar priser via nätet jämfört med att besöka någon av operatörernas butiker kan man ju fråga sig vad butikerna fyller för funktion. Vill man inte ha dit kunder eftersom man straffar dem med högre kostnader då?

Det är heller inte alldeles självklart att de anställda vet vad som gäller. Sådant kan ju ge upphov till rätt besvärliga situationer när man som kund inte kan få tillräcklig med information för att kunna ta ett beslut. Ett tråkigt exempel är den butiksanställde på en Telenorbutik som såg ut som en fågelholk när jag berättade vad jag behövde och vilket abonnemang som kunde vara lämpligt. Han hade uppenbarligen aldrig hört talas om deras företagsprodukter vilket ju får sägas vara tämligen uppseendeväckande. Ett annat rätt tråkigt exempel är 3 som gav just tre olika svar på frågan vad som skiljer deras olika mobila bredband och varför företagsabonnemangen var 25% dyrare än privatalternativen när innehållet var exakt detsamma. Och man konstaterar att den som är egenföretagare oftast gör klokast i att välja privatalternativet eftersom det är det mest prisvärda.

Troligtvis beror det här på att det är lättare att få privatkunder att nappa på ett erbjudande och det är förmodligen totala antalet kunder som man bryr sig om inte hur nöjda dessa kunder är eller om de har fått en mobilfunktion som passar så bra som möjligt. Man räknar uppenbarligen också kallt med att företagare gladeligen betalar en högre kostnad eftersom ”man ju ändå drar av momsen”. Den anställde hos en operatör som gjorde det uttalandet verkar inte veta om att även privatabonnemang har för företagaren avdragsgill moms inkluderat i priset.

Ett otyg är operatörslåsta telefoner och annan utrustning. Detta har uppenbarligen sitt ursprung i någon sorts luddigt resonemang om att om en operatör subventionerar en telefon åt en kund så kommer den operatören att förlora pengar om kunden kan använda den telefonen med en konkurrerande operatör. Men kunden är ju fortfarande bunden att betala abonnemang under avtalstiden så man kan ju inte bara köpa en telefon med abonnemang utan att också få en abonnemangskostnad på köpet. Det är ju endast i tillfällen då priset för telefon och abonnemang totalt är lägre än motsvarande pris för endast telefonen i handeln i övrigt som det skulle bli ett problem och om operatörerna har sådana huvudlösa erbjudanden är det deras eget fel och inget som ska drabba kunderna genom låsta telefoner. Om man helt kopplat loss telefonerna från abonnemangen och låtit användarna betala de verkliga kostnaderna hade det utan tvekan gått att sänka abonnemangskostnaderna betydligt. Operatörerna hade ju fortfarande kunnat sälja telefoner med avbetalning på ett eller ett par år, men hade inte behövt krångla till det med bindningstider som man gör idag.

När man har bindningstider på upp till två år och därtill uppsägningstid på tre månader försvårar man ju för kunder som vill byta till annan operatör. Naturligtvis tror operatörerna ju att de gynnas genom att de kan tvinga kunderna att stanna kvar längre, fast de borde ju fatta att de inte heller kan få nya kunder i någon större omfattning när det är lika långa bindnings- och uppsägningstider även hos konkurrenterna. Det finns signaler om att det dock kan bli betydligt strängare regler på just detta område framöver då det ju inte gynnar någon, allra minst kunderna, med långa uppsägningstider. Tyvärr verkar det ju inte precis vara så att operatörerna är konkurrensvilliga när det gäller bra villkor för kunderna.

Just det där med konkurrens är intressant. Det sägs ju att konkurrens gynnar kunderna eftersom utbudet ökar och priserna sjunker. Men frågan är om det stämmer på mobilmarknaden, om det nu stämmer någonstans alls. Eftersom alla operatörer är ungefär lika dåliga och de alternativ de levererar är till förvillelse lika vad gäller pris, innehåll, begränsningar osv så hade det ju faktiskt teoretiskt räckt med en enda operatör. Naturligtvis kan man argumentera att den ensamma operatören då hade försämrat innehåll och höjt priserna, så då behöver vi alltså två operatörer på marknaden för att eliminera detta problem. Ytterligare operatörer innebär endast parallell infrastruktur och fördyring för oss kunder. Det enda fallet då det finns någon som helst nytta med ytterligare marknadsaktörer är om det finns någon aktör med unika tjänster eller produkter som de övriga inte kan eller vill kopiera. Har du sett till någon sådan?

Kommentera

Stäng meny