Val-fri?

Idag är det några dagar kvar till det är val i Sverige. Ingen lär väl ha kunnat undgå all valreklam, affischer, opinionsundersökningar, utfrågningar och debatter som nått nästan kvävande nivåer den senaste tiden. Men man kan fråga sig om partierna är så mycket att rösta på, egentligen.

Den nuvarande regeringen är skyldig till sådana gräsligheter som FRA-lagen och IPRED. Det har gjorts både förbättringar och försämringar på en rad områden så att det totalt sätt är ungefär lika dåligt nu som för fyra år sedan, om man bortser från att statens ekonomi är något bättre. Det är alltså inga direkt lysande år som Alliansen har att stå till svars för. Och vissa ministrar är ju under all kritik. En kommunikationsminister som inte vet hur man kommunicerar (det går inte att få svar från vederbörande) och en försvarsminister ”Tomhylsan” som inte har någon militär erfarenhet alls. En del ministertomtar som tack och lov varit så osynliga att dom inte gjort bort sig i någon större utsträckning. Och en statsminister som hellre går på fotboll än befinner sig i Riksdagen när mandatperiodens viktigaste fråga, FRA-lagen, kuppades igenom, med hjälp av den numera nedslagne Fredrik ”Föräderley” Federley.

Fast å andra sidan så hade fyra år med en rödgrön regering med Sahlin, Östros och Bodström varit värre, fler hade varit arbetslösa, bidragen större, ekonomin sämre och den personliga integriteten mer kringskuren. För även om Socialdemokraterna säger sig vilja riva upp FRA-lagen är det ju inte så att dom har något egentligt emot den, dom vill bara göra den lite annorlunda, men övervakningen blir densamma. ”Storebror” Bodström är ju den som står bakom Datalagringsdirektivet och han var den som började bygga det totala övervakningssamhället där alla är misstänkta hela tiden och där alla måste övervakas.

Vad är då alternativen i det kommande valet? Pest eller värre pest kanske? Man kan väl anta att Alliansen kommer att fortsätta som dom gjort hittills, och att en rödgrön regering skulle hålla på med gammal beprövad sossepolitik, influerad av vänsterflum och en och annan vilsen grön idé. Tyvärr har ju inget av regeringsalternativen några idéer om den framtid som tyvärr kommer att bli verklighet rätt snart, när de ekonomiska systemen riskerar att totalhaverera, när energitillgången drastiskt minskar och miljön blir allt sämre. När fler ska dela på allt mindre. De patetiska miljösatsningar som görs är som en piss i Mississippi. De ansvariga verkar tro att framtiden kommer att bli ungefär som det varit, när den som faktiskt är lite insatt i det hela kan se hur stora riskerna är att det kan bli en väldigt dyster och mörk tid som kommer. Men som vanligt är det ju alltid någon annan som får ta ansvaret och betala kostnaderna om och när det går åt skogen.

En av valrörelsens intressanta inslag är ju huruvida Sverigedemokraterna ska komma in i Riksdagen eller ej. Och kanske de då krånglar till det hela genom en vågmästarposition. Just detta med Sverigedemokraterna är egentligen lite underligt. Att partiet har ett mindre trevligt förflutet i numera mindre rumsrena kretsar är ju ingen hemlighet liksom att det säkert är en hel del av dem som röstar på partiet som till exempel har en mindre smickrande syn på personer med utländsk härkomst. Men är det verkligen rätt från de etablerade partierna att försöka utestänga ett nytt parti på det sätt som sker nu? Mona Sahlin pressade ju Fredrik Reinfeldt i den frågan, dvs vad Alliansen skulle göra om Sverigedemokraterna hamnade i en vågmästarställning, trots att hon själv vill sätta sig i en regering tillsammans med kommunister som ju inte är ett dugg mer rumsrena. Extremister är extremister oavsett om de befinner sig på den ena eller andra kanten, om nu något parti kan räknas som extremister när vissa mer liberala partier i vissa frågor är mer extrema. Man kan nog anta att SD kommer att klara fyraprocentsspärren och därigenom lägga beslag på ett antal mandat. Och skulle det verkligen vara fel att förutsättningslöst söka majoritet bland alla de partier som är invalda? Borde inte väljarnas röster väga så pass tungt? Om det nu är demokrati vi har.

Just det där med demokrati är intressant. Charles Bukowski lär ha sagt att ”Skillnad mellan en demokrati och en diktatur är att i en demokrati så röstar man först och lyder sedan order medan man i en diktatur inte behöver spilla tid på att rösta”. Egentligen kan man ju ifrågasätta om Sverige egentligen är en demokrati eller om styrelseformen mer är en slags representativ diktatur där vi vart fjärde år tillåts rösta om vem vi vill ha som diktator den närmaste valperioden.

För egen del kommer jag att aktivt ickerösta eftersom det inte finns något parti som jag med gott samvete kan lägga min röst på. Och det är riktigt dåligt i en demokrati.

Kommentera

Stäng meny