Överbefolkning – Andra delen

Den här artikeln i tre delar handlar om överbefolkningen, dess orsaker, storlek och vad som eventuellt går att göra åt den. I den här andra delen behandlas hur stor överbefolkningen är, både globalt och i de mest överbefolkade länderna.

Hur stor mänsklig befolkning kan egentligen Jorden försörja? När man frågar olika personer som är insatta i ämnet kan man få svar som varierar mellan 300 miljoner och 12 miljarder. Naturligtvis är det stor skillnad på livsförutsättningarna mellan de lägsta och de högsta befolkningsscenariona och frågan är ju faktiskt mer komplicerad än att bara ange en siffra. För man måste ju räkna in ett antal faktorer, som levnadsstandard, energiförbrukning, vilken typ av födoämnen som konsumeras, klimatförändringar osv. Vad man måste börja med är alltså att bestämma vilken värld vi vill leva i.

Sedan slutet av 1970-talet har mänskligheten konsumerat mer resurser än vad Jorden klarar av att återskapa. I början var det bara en blygsam överkonsumtion men med åren som gått sedan dess har konsumtionen stadigt ökat och var 2009 uppe på 140 %. Det innebär alltså att vi, alla människor, konsumerar resurser i en takt som om vi hade 1,4 jordklot till vårt förfogande, trots att vi bara har ett. Eller om man så vill, 30 % av allt vi konsumerar är överkonsumtion. Vi lånar alltså i realiteten resurser från framtiden för att konsumera nu. Sedan 1980 har vi på detta sätt lånat hela sex års konsumtion från våra barns framtid, ett lån som blir mycket besvärligt och som kommer att ta lång tid att betala tillbaka, speciellt som vi hela tiden fortsätter att låna allt mer. Enda sättet att få stopp på överkonsumtionen är att begränsa befolkningen, men frågan är då hur mycket vi behöver begränsa oss?

Ett första scenario som innebär att man rent matematiskt räknar på överkonsumtion jämfört med Jordens nuvarande befolkning (knappt 7 miljarder) skulle ge en maximal befolkning på ca 4.9 miljarder. Fast den siffran bygger ju på samma fördelning mellan rika och fattiga länder som idag och är inte långsiktigt hållbar eftersom alla ju vill ha det bättre än genomsnittet. Detta är alltså inte en acceptabel befolkningsnivå.

Ett andra scenario kan vara en genomsnittlig västerländsk levnadsstandard för alla. Vi behöver inte överdriva med att blanda in den rejäla överkonsumtionen i USA utan tänker oss en levnadsstandard i ett fiktivt västerländskt land med hyggliga förutsättningar och balanserad livsstil. Vi kan då med hjälp av data över belastning på ekosystem med mera räkna fram hur många människor som Jorden kan klara att försörja. Vi hamnar då på en siffra på ca 2 miljarder människor på jorden. Observera att detta handlar om vår oljeberoende västerländska livsstil som inte är långsiktigt hållbar. Denna befolkningsnivå kan dock vara en utgångspunkt i ett första steg för att komma till rätta med överbefolkningen.

Ett tredje scenario som bygger på det ovanstående men dessutom tar hänsyn till en betydande minskning i användning av fossila energikällor och som dessutom fokuserar på långsiktigt hållbara metoder inom jordbruket samt att människan, liksom de djur vi förlitar oss på för vår försörjning, äter en för individen optimal kost. Då hamnar vi helt plötsligt på en så låg nivå som ca 500 miljoner människor.

När vi nu har fastställt hur stor befolkningen kan vara ska vi titta på hur överbefolkningen är fördelad över världen och vilka regioner och länder som har de största problemen. För detta har data om olika länders geografiska förutsättningar använts och olika områden, som skog, åker, ängsmark, har viktats så att varje lands totala ekologiska förutsättningar kan anges som ett tal. Härifrån kan man sedan enkelt räkna ut hur stor befolkning varje land kan klara utifrån sina egna förutsättning och hur stor överbefolkning landet har. Det är viktigt att påpeka att dessa siffror inte är exakta värden eftersom man i så fall måste studera varje lands olika förutsättningar i detalj. Åkermark kan ju till exempel ha olika produktion beroende på var i världen den är placerad. Dessutom tar inte beräkningarna hänsyn till framtida förändringar i fördelningen mellan olika områdestyper som troligtvis sker om befolkningen minskar. Som en jämförelse och för att se vilka storleksordningar vi tala om är uppgifterna dock mycket användbara.

I tabellerna nedan finns de länder som visar upp den största överbefolkningen med. Totalt omfattar beräkningen ca 200 länder. Alla siffror är i miljoner människor.

Scenario Två

CountryMax populationOver population
China148,451187,58
India86,811090,7
Indonesia43,11188,26
Bangladesh4,16158,06
Pakistan11,65157,18
United States154,4154,35
Nigeria12,18142,55
Japan5,96121,47
Philippines9,4882,75
Vietnam4,9880,81
Germany3,0579,64
Mexico27,9679,59
Egypt1,1576,74
Ethiopia13,8965,33
Iran11,9462,26
Turkey12,1360,43
United Kingdom7,9854,06
Italy6,5653,64
Thailand14,449,83
South Korea1,8546,61
France17,6245,17
Myanmar9,8640,16
Sweden7,581,75

Vad tabellen visar är respektive lands möjliga befolkning och överbefolkningen jämfört med dagens värden vid scenario två. Som synes är det ett litet antal länder som står för en stor del av världens överbefolkning. I kalkylen har markanvändning fokuserats på traditionellt skogs- och jordbruk med olika spannmål som huvudgröda. Sverige hamnar med denna fördelning långt ner i tabellen med den blygsamma överbefolkningen 1,75 miljoner människor. Observera att för vissa länder, som till exempel just Sverige, kan små förändringar i viktningen mellan olika geografiska områden förändra befolkningsresultatet relativt mycket. Åter igen vill jag påpeka att siffrorna baseras på uppskattningar och inte är att se som exakta siffror, utan bara är avsedda för att ge en indikation om var problem finns.

Ett mindre antal länder är inte överbefolkade enligt scenario två. Här återfinner vi till exempel Kanada, Ryssland, Finland, Argentina och Australien. Det beror bland annat på sådant som låg befolkningstäthet och/eller stora skogsområden

Scenario Tre

CountryMax populationOver population
China28,91307,13
India10,51167,01
United States34,98273,78
Indonesia11,13220,24
Pakistan1,82167
Bangladesh0,49161,73
Nigeria2,9151,83
Brazil44,44148,09
Japan1,99125,44
Mexico7,6199,94
Philippines0,8791,36
Vietnam1,0284,77
Germany0,682,09
Egypt0,1677,74
Ethiopia3,675,62
Iran3,1471,06
Turkey2,1570,41
Thailand2,3361,9
United Kingdom0,7761,28
France2,1360,67
Italy0,6959,51
Russia83,1358,77
Sweden2,836,49

Med scenario tre förändras den huvudsakliga inriktningen i jordbruksproduktionen från spannmålsodling till djurhållning och frukt- och grönsaksodling. Som vi kan se är det i princip samma länder som ligger i topp i tabellen även om ordningen är något annorlunda. Detta indikerar att de aktuella länderna är de mest överbefolkade oavsett viktningen av geografiska områden. Även här hamnar Sverige långt ner i tabellen.

Ett fåtal av världens länder är inte överbefolkade enligt scenario tre. Där ingår bland annat Kanada och Australien.

Världsdelar

Scenario 2Scenario 3
Asia3381,313700,57
Sub-Sahara Africa571,03762,43
Europe452,78634,67
Middle East272,69303,75
North America154,45273,88
North Africa154,39159,25
Central America & Caribbean141,26173,52
South America91,18305,72
Oceania1,718,29

I tabellen kan vi se hur överbefolkningen fördelar sig i olika världsdelar i scenario två respektive tre. Som synes är Asien ett stort problem i sammanhanget. Vi ska dock inte glömma att Europa också är tämligen överbefolkat och att vi i vår del av världen faktiskt har en hel del att göra för att få ordning på överbefolkningen.

Summering

Som vi sett är Jordens befolkning alldeles för stor. En drastisk sänkning ska till för att vi och en stor del av det liv vi delar Jorden med ska kunna överleva långsiktigt. Vår nuvarande förbrukning av resurser är ohållbar och kan inte leda någon annanstans än till en katastrof. Exakt när går naturligtvis inte att förutsäga eftersom så många faktorer finns att ta hänsyn till, och det finns så mycket vi inte vet om ekosystemet, klimatet och hur allt hänger ihop. Om vi fortsätter som tidigare utan att göra några förändringar kan resultatet dock vara ödesdigert redan inom ett par decennier.

Mer att läsa om överkonsumtion, överbefolkning och jordens resurser finns på bland annat på Global Footprint Network, EarthTrends och på Wikipedia.

Kommentera

Stäng meny